Ungefär en tredjedel av landets arbetstagare har möjlighet att arbeta på distans. Men en övervägande majoritet av distansjobben ligger i storstäderna. Det visar en ny rapport från analysföretaget WSP.
Av Sveriges totalt 4,6 miljoner arbetstagare kan omkring 1,3 miljoner arbeta hemifrån – även när pandemin släppt sitt grepp. Att 80 procent av potentiella distansarbetare återfinns i storstadskommunerna och landets större städer är dock något som kan komma att påverka framtiden.
Det tror Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.
– Det är flera kommuner och aktörer som kommer behöva tänka om när befolkningens rörelsemönster trycks ut från stadskärnor och de större städerna, säger han i en kommentar till GP.
WSP har delat in yrkeskategorier i möjliga eller icke möjliga distansjobb och därefter applicerat det på arbetsmarknaden i respektive kommun.
I Sverige utmärker sig Stockholm och förorterna Solna och Sundbyberg. Där har mer än 50 procent av arbetsmarknaden möjlighet att jobba på distans. Med 38 procent möjliga distansarbetare ligger även Göteborg, Mölndal, Malmö och Lund högt på listan.
På samma nivå återfinns också Älmhult, där Ikea har sitt huvudkontor.
En tänkbar utveckling med en hög andel distansarbetare är att det påverkar lunchrestauranger och centrumhandeln negativt. Färre besökare leder också till att företag kommer att krympa kontorsytan för att spara pengar.
Motkraft
Men det finns en motkraft. Det menar Fredrik Bergström. Han syftar då på företag en bit från centrum, i det som kallas b-lägen. När de företagen kan minska sina kontorsytor får de plötsligt möjlighet att, om de så önskar, flytta in till centrum.
Vilket då förstås innebär att storstädernas b-lägen blir de stora förlorarna. Fredrik Bergström ser att en ort som exempelvis Mölndal står inför en utmaning.
– Men där finns återigen lite motkrafter. Jag kan tänka mig att många som bor i Mölndal kan jobba på distans och då kan det ha en positiv effekt på de lokala centrumens lunchrestauranger och handel.
När det gäller den väntade förändringen tros den komma både snabbt och ta längre tid.
– Arbetstagare kan ställa om på kort sikt. Effekten på de lokala centrumen kommer också att vara lite här och nu. Men kontorseffekten kommer att vara långsammare. Många företag sitter fast i kontrakt så den förändringsprocessen kommer ta flera år.
Påverkan på kollektivtrafiken
Även för kollektivtrafiken kommer det nya arbetsmönstret att få konsekvenser. Studier visar att maxgränsen för hur lång tid människor är beredda att pendla ligger runt en timme enkel väg, men om man slipper rusningstrafik och bara behöver åka in till jobbet ibland kan kommuner längre ifrån de större städerna få en ökad inflyttning.
Fredrik Bergström nämner Tjörn och Varberg som vinnare. Borås, Halmstad och Trollhättan som förlorare. Konstaterar att det inte är lika givet i en liten stad att det blir en omflyttning av kontor till stadskärnan.
– Ett b-läge i Borås är fortfarande bara fem minuter från centrum. Där kan stadskärnorna stå inför lite större utmaningar. Handel och serviceär redan under oerhört stor press från digitaliseringen och köpcentrum utanför staden.
Ökat distansarbete – så påverkas svenska städer och kommuner
