Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har presenterat sin årliga 100-lista över aktuella forskningsprojekt som bedöms ha stor potential att skapa nytta för samhället och bli kommersiellt framgångsrika. I årets lista står bland annat innovationer för klimatomställning och energiförsörjning i fokus.
Övriga områden som lyfts fram på årets 100-lista, som är den femte i ordningen, är välfärdsteknologi, cybersäkerhet och krisberedskap.
– Det finns otroligt bra forskning i Sverige som har potential att förbättra världen med hjälp av ny teknik, säger Marianne Dicander Alexandersson, IVA-ledamot och styrgruppens ordförande.
Totalt är det 79 forskningsprojekt som har antagits till årets lista. Miljö Online har gått igenom dem alla för att hitta de mest intressanta ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv.
Personcentrerad energieffektivitet och klimatanpassning lab
Det öppna labbet är tillgängligt för att testa energieffektiviserande ombyggnadsåtgärder.
Störningsfri stad
Genom att kommuner, Trafikverket, bygglogistikkonsulter, kollektivtrafiken och branschorganisationer arbetar tillsammans med forskare inom bygglogistik, samhällsplanering, intelligenta transportsystem, och interaktionsdesign utvecklas ett planeringsverktyg och en kollaborativ planeringsprocess som bidrar till minskade störningar och lägre risk för ökade kostnader eller förlängd byggtid.
Enzymatisk plaståtervinning
På grund av tillsatser är plastavfall som innehåller PET svårt att återvinna. Bara 10% av PET återvinns, resterande 90% hamnar på deponier eller skickas till förbränning. Molekylär återvinning kan i teorin användas för att återvinna all sorters PET oändligt många gånger. Det fungerar eftersom PET bryts ner till dess byggstenar tereftalsyra och etylenglykol som sedan kan renas upp och åter användas för att göra ny PET.
LunaLEC: utveckling av en flexibel och miljövänlig ljuskälla
LEC-lampor är ett miljövänligt och kostnadseffektivt alternativ till LED-lampor som tillverkas i dyra anläggningar och innehåller miljöskadliga metaller som är svåra att återvinna.
Återvinning av slipmull
Slipmull är metalliskt avfall som produceras under tillverkning av stålprodukter och i Sverige läggs årligen tusentals ton av detta material på deponi. Med en ny innovativ återvinningsmetod är det möjligt att framställa mycket rena lösningar av järnklorid och järnsulfat av slipmull i en process som genererar vätgas som biprodukt.
AI för hållbar matproduktion från odling till gaffel
Inomhus vertikala odlingar (IVO) kan skapa symbios med sina värdbyggnader, vilket skapar nya förutsättningar för att förbättra energi och resurseffektiviteten i hela systemet. Detta kan bli en nyckelfaktor för att minska utsläppen av växthusgaser och också visa hur integration av andra infrastrukturer kan leda till hållbara stadsområden.
Energigenerering utan avfall och växthusgaser
Detta är den mest hållbara energiutvinningsmetoden som finns, helt jämförbar med sol, vind och vatten. Metoden använder väte från vatten som kärnbränsle i små reaktorer. Processen i reaktorerna ger inte någon skadlig strålning och inte heller några restprodukter, utan vätekärnorna omvandlas fullständigt till energi.
How to minimize e-waste and create incentives for repairs of smart electronics?
Products and services for product-as-a-service
Sweden’s ambitious goal of realizing a circular economy (CE) needs enhanced implementation of product-as-a-service (PaaS) business models.
Klimateffektiva förpackningslösningar – Webbaserat beslutsstödsystem med AI
Vi har utvecklat ett webbaserat systemstöd som mäter, förbättrar, simulerar och predikterar förpackningars totala klimat- och kostnadspåverkan vid användning av förpackningar i försörjningskedjor.
Återvinning av textilier
Återvinning av textilier är nästan obefintligt i Sverige och i Europa, använda textiler, som kläder går vanligen till deponi, det handlar om enorma mängder onyttjat råmaterial nämligen cellulosa fibrer som skulle kunna användas som förstärkningsmaterial i kompositer.
Energi- och resurseffektiv tillverkning av biomaterial från skogsråvara
Skogsbaserade material, allt från vanliga kontorspapper till tunna membran av nanocellulosa, har en sak gemensamt: tillverkningsprocesserna hanterar stora mängder vatten. Detta medför stor energiförbrukning för avvattning och torkning.
Koldioxidinfångning utan att behöva göra dyr gasseparation – Kemcyklisk förbränning
Kemcyklisk förbränning (CLC) är en ny teknik för förbränning som fångar in koldioxid (CO2) utan den dyra och energikrävande gasseparation som krävs för andra sätt att fånga in CO2.
