En ny kartläggning visar att intresset för att få bygga solcellsparker i Sverige fullkomligt exploderat under det senaste året. Nio av tio ansökningar gäller solcellsparker på jordbruks-, åker- eller skogsmark.
88 procent av totalt av de 587 ansökningar som länsstyrelserna mottagit de senaste två åren handlar om att bygga solcellsparker på jordbruks-, åker eller skogsmark. 12 procent gäller annan mark, exempelvis gamla golfbanor, deponier eller torvtäkter. Det visar kartläggningen som gjorts av tidningen ATL.
Utvecklingen började ta fart 2021 med ansökningar om 162 solparker. Förra året tillkom dock hela 425 nya projekt.
Helena Holmgren, enhetschef på Naturprövningsenheten på Länsstyrelsen Skåne säger att myndigheten är restriktiv med att ge tillstånd till solparker på jordbruksmark.
– När de ligger på jordbruksmark har vi sagt nej till de större, för då har vi det här med att jordbruksmarken är ett nationellt intresse, säger Helena Holmgren till ATL.
Tre av fyra har fått ja
Av ärendena som hittills avgjorts slutgiltigt har 75 fått ja och 25 fått nej. De anläggningar som har fått ett positivt besked har ofta varit mindre anläggningar, där till exempel lantbrukare vill ha en anläggning i anslutning till gården.
Även om det för Skånes del handlar om endast 2 000 hektar jordbruksmark, motsvarande en halv procent, så är länsstyrelsen restriktiv.
– Tittar man krasst på procenten så kan det låta lite, men ser man ur perspektivet hur viktig Skånes jordbruksmark är nationellt så har det ändå stor betydelse, säger Helena Holmgren.
Totalt har ansökningar om att placera solcellsparker på 6 400 hektar åkermark och 3 700 hektar skogsmark lämnats in de senaste två åren. Sammanlagt 10 100 hektar.
Om alla anläggningar skulle förverkligas skulle den sammanlagda effekten motsvara åtta kärnkraftreaktorer på 1 000 megawatt. Nu lär det inte bli så då projekt kan stupa på ekonomi, elnätsbolagets krav eller länsstyrelsens inställning.
