Under pandemin fick invånarna i turistmagneter som Barcelona, Amsterdam och Stockholm, för första gången på länge en välbehövlig paus. Nu bävar städerna inför överturismens återkomst – och funderar på nya sätt att hålla den i schack.
Mellan åren 2000 och 2018 fördubblades världens sammanlagda turism. I Europa är det främst storstadsturismen som har ökat. Vissa storstäder är mer populära än andra och har på senare år fått allt större problem – framför allt med partyturism.
Forskare vid Lunds universitet har studerat konflikter mellan invånare och turister i fem europeiska storstäder: Barcelona, Berlin, Amsterdam, Köpenhamn och Stockholm.
– Gemensamt för flera av de städer som ingår i studien är att de traditionellt har haft en liberal inställning till exempelvis droger som delvis har lett till en okontrollerad partyturism, säger Cecilia Cassinger, forskare i strategisk kommunikation vid universitetet.
Lågprisflyg och Airbnb
En annan, generellt viktig förklaring till ökningen av turister är lågprisflyget som för några hundra kronor kan ta dig till vilken storstad i Europa som helst på ett par timmar.
Liksom digitala uthyrningsplattformar som Airbnb och Booking. Den lönsamma uthyrningen av bostäder till turister har lett till en okontrollerad marknad som drivits på av utländska aktörer, som köpt upp lägenheter i historiska stadskärnor och kulturkvarter. Det har drivit ut lokalbefolkningen från stadskärnorna, då de inte längre har råd att bo kvar.
Den försämrade bostadssituationen är den främsta drivande faktorn bakom lokalbefolkningens missnöje.
– Man upprörs över att bostäder hyrs ut till festande turister när stadens invånare inte har någonstans att bo, säger Cecilia Cassinger, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.
– Festturisters ofta respektlösa uppförande väcker också ilska. Man tycker att de beter sig som om de vore kunder med rätt att uppföra sig hur som helst.
Ett annat problem är kryssningsfartygen. De gynnar sällan den lokala turistindustrin, då passagerarna ofta både sover och äter på båten.
Stängt ned festlokaler
Cecilia Cassinger och hennes kollega Jörgen Eksell har intervjuat aktörer inom kommuner, turismnäringen och medborgaraktivister i de fem städerna för att få en bild av vad som görs för att mildra turismens framfart.
I Barcelona har flera stora festlokaler som endast riktat sig turister stängts ned. Man har även begränsat antal souvenirbutiker inom ett och samma område för att behålla ett varierat utbud av butiker för lokalbefolkningen.
Städerna har insett vikten av att säkerställa att kommunal service och gemensamma platser är tillgängliga för lokalbor. I Barcelona får exempelvis de boende fritt inträde till en av stadens kända parker – Parque Güell – medan turister får betala.
I Amsterdam har man satsat på att försöka minska konflikterna mellan lokalborna och turisterna genom att på skyltar och i reklam uppmana besökare att uppföra sig. Man har även försökt styra vilka näringsverksamheter som etablerar sig i olika stadsdelar.
Generellt försöker man i städerna göra satsningar på innovation, kultur och mötesevents istället för marknadsföring av staden som ett turistmål för korta besök, till exempel weekendresor.
Forskningen om relationen mellan invånare och besökare för att åstadkomma en hållbar urban turism bedrivs inom ramen för det Formasfinansierade projektet ”Urban turismutveckling i förnyelse: Hantera hållbarhet i tilltagande turismflöden”. Projektet består av fem delprojekt med fokus på hållbar urban turism och beräknas avslutas i slutet av 2023.
