Nya affärsmodeller ska få fart på mobilitetshubbar

Visionsbild från det planerade bostadsområdet Vårvik i Trollhättan.

Är det möjligt att med hjälp av nya affärsmodeller för mobilitetshubbar minska bilberoendet i nybyggda bostadsområden? Det ska forskare vid Umeå och Göteborgs universitet studera i ett nystartat projekt.

– Många tidigare försök att få människor att sluta köra bil har misslyckats, de som har köpt en bil och vant sig vid den tenderar att fortsätta att använda den, säger en av forskarna i projektet, Herman Stål, vid Göteborgs universitet i en intervju med Extrakt.

Att bilnormen fortfarande är stark har också att göra med att en bil ofta innebär höga fasta kostnader, medan kostnaderna för att använda den är lägre. Det gör att det saknas ekonomiska drivkrafter att låta bilen stå.

Det är en av anledningarna till att de försök med mobilitetshubbar som genomförts hittills har inte varit särskilt lyckade. Möjligen har det också berott på att hubbarna inte haft så många funktioner.

En bra mobilitetshubb ska inte bara erbjuda god tillgång till kollektivtrafik utan även andra lösningar som delade fordon och mobilitetstjänster, som bilpool, och uthyrning eller utlåning av cyklar i olika former.

Men det handlar också om att minska behovet av att förflytta sig, genom att service planeras in i bostadsområdet, som affärer, restauranger, caféer. En ny sådan service som är på väg att slå igenom är leveransboxar för e-handel.

– Det centrala är att placera sådant som du kör bil till i dag på samma plats säger Maria Bengtsson, professor vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

Forskarna ska i projektet därför se över vilka affärsmodeller för mobilitetshubbar som fungerar bäst.

Tre bostadsprojekt där mobilitetshubbar planeras ska studeras i projektet, som löper från 1 januari 2022 till 31 december 2024: Tomtebostrand och Norra ön i Umeå, samt Vårvik i Trollhättan.

Umeå universitet

Fler trendspaningar