Trots att många kommuner har som målsättning att bli hållbara så är det få som uppnår sina mål. ”Ofta fortsätter verksamheten i samma riktning, men med mindre justeringar”, säger Pernilla Hagbert, forskare vid Urbana och sociala studier, KTH.

Pernilla Hagbert har tillsammans med forskarkollegan Karolina Isaksson undersökt hur man inom kommunerna ser på radikal omställning.

De båda forskarna står bakom den tidigare rapporten ”Bortom BNP-tillväxt”, där fyra olika så kallade normativa backcasting-scenarier för Sverige 2050 analyserats. I dessa målas en tänkbar framtid fram, där vi exempelvis är mer lokalt självförsörjande eller lever i en kollaborativ ekonomi.

– Scenarierna skapar en plattform för diskussioner och är ett sätt att utmana rådande synsätt, säger Pernilla Hagbert i en intervju med Extrakt.

Sitter fast i strukturer

Hon menar att intresset från kommunerna är stort, särskilt från engagerade tjänstemän, men att man ofta är fast i vissa strukturer med starka institutioner som inte är så anpassningsbara.

Många tjänstemän upplever sig också som ensamma.

– Enskilda tjänstepersoner ska bära hela omställningsarbetet och mycket hänger på eldsjälar. Det är ohållbart, menar Pernilla Hagbert.

Något som ofta framförs av de som intervjuats, oavsett om det är företagare, tjänstepersoner eller lokalpolitiker, är att man vill se tydligare politiska visioner uppifrån.

Tänka bort nuläget

Pernilla Hagbert menar att det är en tankefälla att se nuläget som utgångspunkt. För att forma nya framtidsvisioner måste vi tänka bort de ekonomiska strukturer och samhällsnormer som råder idag. Att omvandla samhället kräver stora förflyttningar och kommer inte hända av sig självt. För att nå dit måste vi planera och styra dit vi vill.

Extrakt