Att arbeta från en jobbhubb, kan det vara framtidens melodi? Det undersöks nu i Tullinge utanför Stockholm. Där finns en kontorslokal som samtidigt är ett forskningsexperiment. Här undersöks vad som går att göra för att underlätta människors vardag – och samtidigt göra en insats för miljön.

Totalt är ett 60-tal deltagare från olika arbetsgivare med i projektet – alla med det gemensamma att de normalt har minst en timmes resväg, enkel väg, till sin ordinarie arbetsplats. Några sitter i Tullinge en dag i veckan, andra flera gånger i veckan.

Här finns allt man kan önska av en arbetsplats: arbetsstationer med höj- och sänkbara bord, kök, bredbandsuppkoppling, kaffemaskin, bildskärmar och mötesrum. För dem som önskar går det att hålla videokonferens med sin arbetsgivare. De 14 arbetsplatserna bokas i förväg via en app.

För att ytterligare öka miljönyttan har hubben tre elcyklar som ska bli en cykelpool och planer finns för en tjänst för samåkning.

Jobbhubben ingår i forskningsprogrammet Mistra Sams som undersöker hur digitalisering och nya tjänster kan ändra framtidens resande.

Resandet påverkar vardagsliv

– Vardagsresande är kostsamt, både för samhället och miljön. Och så påverkar det hur våra vardagsliv fungerar, säger Martin Sjöman, designer och doktorand på KTH.

En av dem som arbetar från jobbhubben i Tullinge är Ashna Ali, systemutvecklare på Ericsson.

– Nu får jag mer tid att umgås med barnen. Livspusslet går ihop, säger hon. Jag bor bara 500 meter härifrån och kan gå ut med hunden på lunchen om jag vill. Utan restid spar jag två timmar varje dag, kan vara upp längre om kvällarna och får en mer värdefull fritid.

Studiens deltagare svarar regelbundet på frågor och skriver resedagbok. Många av deltagarna vittnar om att jobbhubben gett dem högre livskvalitet och mer tid med familjen. En annan vinst är ökad arbetsro, då man inte störs av kollegor på samma sätt.

Synen på distansarbete på väg ändras

Martin Sjöman tror att arbetshubbar i förorten kan vara ett attraktivt alternativ i en nära framtid, men det finns fortfarande hinder. Många arbetsgivare har policys eller processer som kräver närvaro på plats. Samtidigt, konstaterar han, börjar det hända saker kring synen på distansarbete.

– Vi har fått mycket uppmärksamhet av politiker, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Tillsammans hoppas jag att vi kan hitta lösningar på hur man kan låta anställda jobba mer på distans med bibehållen produktivitet.

Forskarna vill se vad som händer när man minimerar resorna. Redam finns indikationer på att arbete på jobbhubb kan ge ringar på vattnet, att det ger en mer lokal livsstil, med mindre bilåkande.

KTH