Vad är drivkrafterna bakom innovationer – och vad är det som gör att fler innovationer kommer till i tider av kris? Det undersöker Josef Taalbi är universitetslektor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Josef Taalbi och hans kolleger har jobbat med att kartlägga innovationer och dess processer i flera år. Nu ska kunskapen fördjupas i ett nytt pågående Vinnova-projekt.

– Bland annat kommer vi undersöka vad som faktiskt hände med innovationerna, säger Josef Taalbi. Blev de samhällsrelevanta? På vilket sätt? Löste de miljöproblem? Bidrog de till tillväxt?

Vidare ska undersökas hur innovationsklimatet påverkas av olika samhällsomvandlingar, som till exempel digitalisering och hållbar utveckling.

– Tidigare forskning visar att digitalisering driver innovation, konstaterar Josef Taalbi. Från att ha stått för noll procent av innovationerna 1950 står nu digitalisering för 60 procent av alla innovationer, säger Josef Taalbi.

Mindre företag bakom fler innovationer

En annan skillnad är vilka som står för innovationerna. För 30 år sedan stora bolag som Aga, Saab, Ericsson och ABB. Det är det inte nu. Nu är det de små företagen som tagit täten.

Forskarnas material visar vidare att det ofta är direkta problem och kriser som driver fram innovationer och ger upphov till nya lösningar. Frågan är nu hur den aktuella coronakrisen påverkar innovationsklimatet.

– Det finns mycket mer kvar att lära sig om detta. Vi kan se att miljöinnovationer förekommer sporadiskt fram till 1970, men har sedan skjutit iväg under det senaste årtiondet. Förmodligen ger kriser ett tryck som leder till omvandlingar, säger Josef Taalbi.

Forskningsprojektet är finansierat av Vinnova med 20 miljoner kronor över fem års tid.

Kvalitetsmagasinet