Hur kan drönare komma att användas och vilka krav kan det komma att ställas i framtiden? Det ska en arbetsgrupp på SIS titta närmare på.

Den 1 juli i år träder en ny EU-lagstiftning i kraft. Det blir då bland annat krav på registrering av operatörer och drönare samt också krav på utbildning av piloter.

En sak som SIS, Svenska Institutet för Standarder, undersöker är vad som ska gälla för drönare i stadsmiljö.

Många användningsområden

Petra Dalunde, på testbädden Urban ICT Arena, ser flera anledningar till att använda drönare i stadsmiljö:

  • De kan använda stadens utrymme på ett mycket mer effektivt sätt och är inte ”fastlåsta” i markens två dimensioner.
  • De är bra att använda om man vill samla in data och för att inspektera infrastruktur.
  • De kan användas för transporter. Inledningsvis till exempel för transporter av prover mellan sjukhus, men sedan kanske även mindre leveranser av mat, småpaket etc.
  • De kan användas för tjänster såsom att lysa upp, visa vägen, lyfta tungt i trånga utrymmen och – om de utrustas med små griparmar – byta ut lampor, batterier osv.

Men det finns även juridiska aspekter att ta hänsyn till, liksom frågor vad gäller omkring-infrastruktur för till exempel start- och landningsplatser, bullernivåer, trafikregler och höjdregelverk.

Petra Dalunde
Node Manager Greater Stockholm
/AI Innovation of Sweden at Kista Science City

– Frågan är hur standarder och regelverk ska bidra till att göra storskalig drönartrafik i stadsmiljö säker. Om vi som är i staden ska känna oss trygga och säkra i den miljön måste den omgivande infrastrukturen veta exakt vilken drönare som ägs av vem, vilken tjänst den utför, på vems uppdrag och veta att så verkligen är fallet. Ett införande av drönare i stadsmiljön får aldrig ske på bekostnad av säkerhet och trygghet för dess invånare, säger Petra Dalunde.

SIS, Svenska Institutet för Standarder