Köket är snart inte längre den traditionella plats den alltid varit. I framtiden väntar flexibla planlösningar, co-living och inte minst kök anpassade till vår nya livsstil att äta mer vegetariskt och mindre kött.

Köket är hemmets nav och därför intressant att studera. Det menar Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesign på KTH. Själv tror hon att framtidens kök kommer att skilja sig ganska mycket mot de kök vi nu är vana vid. Med flyttbara installationer, mer plats för att laga mat tillsammans och fler skafferier.

– Framtidens kök måste bli mer flexibla och enkelt flyttbara, konstaterar hon.

Just flexibiliteten är något som både KTH Live-In-Lab och HSB Living Lab på Chalmers utforskar. Det handlar bland annat om väggar som ska vara enkla att flytta och ibland till och med hela rumsmoduler. Även nya sätt att koppla på och av diskbänkar med hjälp av snäppsystem är sådant som kan komma att öka flexibiliteten.

Men det är inte bara tekniska möjligheter som kommer att påverka hur framtidens kök ser ut. Vår ändrade livsstil kommer också att spela en avgörande roll. När vi äter mer vegetariskt och mindre kött behöver utformningen av kylskåpen att ändras och det kommer även att behövas förvaringsplatser för den nya tidens köksredskap, exempelvis sådana som används för ångkokning och wok.

En annan betydande förändring som kommer att få konsekvenser är vilka som använder köket.

– I äldre standarder är köken utformade för att en person ska arbeta där. Men i dag lagar vi ofta mat tillsammans och då behöver vi mer plats, säger Sara Ilstedt.

Två parallella spår

Hon menar samtidigt att hemmets utformning präglas av starka traditioner. Trenden med det ”smarta köket”, med hög grad av digitalisering, är därför bara ett av två parallella spår just nu.

– Det ena spåret är teknikdrivet och anammas av människor som gillar att mäta, veta och kontrollera. Det andra spåret är viljan återgå till att leva på gamla sätt, med skafferi och utan stressande teknik.

Genom åren har Sara Ilstedt sett olika tekniktrender komma och gå. Nuvarande trender hon tror blir bestående är de som handlar om ökad hållbarhet. Därför menar hon att kökens utformning behöver ses över, konstaterar att det i dag exempelvis finns alldeles för lite plats för kärl till återvinning.

Även nya co-living – en modern form av kollektivt boende där fyra till sex personer delar på kök och ibland även badrum – kan knytas till miljö och hållbarhet.

– Det finns, säger Sara Ilstedt, många ensamhushåll i dagens storstäder, både unga och äldre. Kollektivboenden skulle kunna lösa både kostnad för boyta och minska energianvändningen. Beräkningar visar att det går att spara runt 20 procent energi i nybyggda studentbostäder med co-living.

Tre kökstrender som kan komma:

  • Varmluftsugnar och mikro byggs ihop, vilket spar plats och energi.
  • Skafferier som kyler energisnålt i vårt klimat.
  • Nya utformningar av kylskåp och skåp, för mer vegetarisk mathållning.

VVS-forum