Foto: Ola Kjelbye.

Det menar Akademiska Hus som låtit studera hur klimatavtrycket påverkas när bostäder designas för att dela på gemensamma ytor som kök och badrum.

Under studien, som genomförts tillsammans med HSB Living Lab och KTH Live-In Lab, har ett flertal boendeformer för studenter, forskare och unga vuxna runt om i Sverige granskats.

Studien visar att klimatavtrycket per boende kan minska med över 50 procent i uppförandeskedet om man planerar för ökad delning. Nyckeln till det minskade avtrycket är att man delar på klimatintensiva delar som kök och badrum. Ytor som delas med hela boendet bör utgöra den största procentandelen och gärna överstiga 40 procent.  

– Resultatet från studien kommer ge oss vägledning när vi utformar innovativa och campusnära studentbostäder som delvis kommer att innehålla delade ytor. Vi hoppas även att studien kan ge insikter och konkreta verktyg för fler i fastighetsbranschen som önskar utveckla framtida delade boendemiljöer, säger Susanne Malmgren, chef för studentbostäder på Akademiska Hus.

Enligt studien är det också möjligt att vid nybyggnation av delade boendeformer ha cirka 10–15 ton koldioxid per capita som riktvärde.

– Ett delat boende leder också till fler sociala relationer. På så vis kan den här typen av boende motverka den trend av ensamhet och psykisk ohälsa som vi ser främst bland unga vuxna i dag, säger Linda Teng, bostadsutvecklare och innovationsledare för hållbar stads- och campusutveckling på Akademiska Hus.

Framtidens delade boende – En rapport om hållbarhet i livsstil och bostad