Förhoppningarna var stora. Men den digitala tekniken med blockkedjor har ännu inte blivit någon större framgång. Inom den offentliga sektorn befinner sig många projekt fortfarande på experimentstadiet. Det visar en ny OECD-rapport.

Tekniken kan beskrivas som en decentraliserad databas i vilken alla parter i kedjan delar på informationen. Detta i ett öppet system som visar alla händelser och transaktioner.

Inom offentlig sektor kan tekniken användas för att både säkra och förenkla arbetet med sådant som patientjournaler, valutatransaktioner, bekräftelse av id-handlingar och elektronisk röstning.

Men utvecklingen inom området går långsamt.

– Hypen har lett till att organisationer inom offentlig sektor ofta närmat sig tekniken med både osäkerhet och orealistiska förväntningar, säger Juho Lindman, docent vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till rapporten.

I vissa fall kan även lagstiftningen vara ett bekymmer. Det har Lantmäteriet blivit varse. De startade för fem år sedan ett pilotprojekt för överlåtelser av fastigheter. Projektet avslutades 2018 – trots att tekniken i det stora hela visade sig användbar för ändamålet. En orsak var att gällande lag ännu inte tillåter digitala handlingar vid fastighetsöverlåtelser.

Enligt Juho Lindman finns det även andra orsaker till varför tekniken inte blivit den förväntade succén. Han nämner sådant som brist på kunskap, budget och prioriteringar.

Han tillägger:

– När det kommer till frågan om att börja använda blockkedjor inom offentlig sektor måste beslutsfattare också fråga sig om de problem man försöker lösa endast kan ske genom denna teknik. Kanske finns det andra fullgoda tekniska lösningar innan förståelsen och tekniken kring blockkedjor har mognat.

Kvalitetsmagasinet