Intresset för att klimatmärka livsmedel ökar bland producenter och butikskedjor. Miljö Online har tittat närmare på några av den senaste tidens initiativ och kan konstatera att klimatmärkning av mat fortfarande är en omstridd fråga.

Senaste i raden av dem som planerar en klimatmärkning är livsmedelsbolaget Upfield med varumärken som Flora, Becel och Pro Active.

Upfield ser klimatmärkningen som konsumentupplysning och säger att man vill hjälpa konsumenterna att se vilken inverkan deras livsmedelsval har på vårt klimat.

Upfield hävdar att de genom vetenskapligt säkrade studier kan visa att deras produkter ger 70 procent lägre klimatavtryck, använder hälften av mängden vatten och upptar två tredjedelar mindre mark än mejerismör.

Arla: Netto noll klimatavtryck

En av Upfields konkurrenter, Arla, hör till de bolag som satsar stort på att marknadsföra just mejeriprodukter som klimatneutrala.

Under 2019 började Arla märka sina ekologiska mejeriprodukter med ”netto noll klimatavtryck”, vilket resulterade i ett stort antal anmälningar till Konsumentverket. Myndigheten bedömde också Arlas marknadsföring som vilseledande, då konsumenterna kan få uppfattningen att produkterna inte har någon som helst miljö- eller klimatpåverkan.

Arla har dock fortsatt använda begreppet och hänvisar till beräkningar från U&WE som arbetar med klimatkompensation, revisionsfirman EY och till Arlaböndernas program för klimatberäkningar och utsläppsminskningar på gårdarna.

Karin Jelkeby, verksamhetsansvarig på Mat.se.

Axfoods klimatmärkning ifrågasatt

Förra hösten lanserade nätbaserade matvarukedjan mat.se, som drivs av Axfood, en klimatmärkning för 3 000 livsmedel. Livsmedlen har märkts med hur mycket växthusgaser de genererar per kilo. Enligt Axfood är det den mest omfattande klimatmärkningen av livsmedel i världen.

Siffrorna över klimatutsläppen har tagits fram av forskningsinstitutet Rise med hjälp av livscykelanalyser där bland annat odling, uppvärmning av växthus, transporter och foder till djur ingår. I grunden finns den klimatdatabas som Rise har tagit fram för offentliga aktörer.

Fara med ensidigt fokus på klimatpåverkan

Satsningen kom snabbt att kritiseras, bland annat för att klimatpåverkan endast visades schematiskt. Livsmedelsverket såväl som Naturskyddsföreningen menade också att det finns en fara med att ensidigt fokusera på matens klimatpåverkan.

– Miljöfrågor är komplexa. Just nu är det mycket fokus på klimatet, men det finns ju så många fler aspekter, till exempel biologisk mångfald, sade Anna-Karin Johansson, miljöstrateg vid Livsmedelsverket.

Rise medgav också att det finns osäkerheter i de klimatdata som klimatmärkningen av de 3 000 livsmedlen bygger på.

”Det här är det bästa vi kan göra i dag, men det är inte ju inte fråga om att räkna på koldioxidbidrag från den enskilda bonden, utan handlar om bidrag från till exempel hela den svenska morotsodlingen eller köttproduktionen” sade Britta Florén, projektledare på Rise.

Coop hållbarhetsdeklarerar

Livsmedelskedjan Coop har tagit fasta på kritiken mot ensidigt klimatfokus. I somras meddelande bolaget att 17 000 varor ska hållbarhetsdeklareras. Märkningen sker utifrån tio parametrar och ska visa produktens påverkan på jordens resurser, klimat och samhälle.

Hur intresserade är då konsumenterna av klimatmärkta livsmedel?

En konsumentundersökning gjord av forskare från SLU och Lunds universitet om klimatmärkning av kött, visar att flertalet konsumenter inte har något emot klimatmärkningen. Men en så stor andel som en tredjedel vill inte alls veta hur klimatet påverkas av deras inköp.

– Många konsumenter försöker undvika klimatmärkningen för att slippa känna att de borde ändra sitt beteende, förklarar Anna Edenbrandt, forskare vid SLU och en av författarna bakom studien.

I ett annat projekt vid Göteborgs universitet, Klimatpolicys for matkonsumtion, forskas det om styrmedel för att ändra matvanor.

Enligt professor Sverker Jagers, som leder projektet, resonerar många som så att den egna påverkan på klimatet är minimal och att man vanligtvis inte vill göra någonting om inte tillräckligt många andra också gör det.

Enligt Sverker Jagers har våra matvanor starka kopplingar till både identitet och kultur och det är därför inte något som man gärna ställer om frivilligt.

Referenser:

Livsmedelsnyheter

Arla tar strid om fortsatt märkning med ”netto noll klimatavtryck”

Rise medger osäkerheter om klimatmärkta livsmedel

Coop hållbarhetsdeklarerar 17 000 varor

Konsumenter positiva till klimatmärkning av kött – men en tredjedel undviker den

Svårt styra mot klimatsmarta matvanor